Vardagrum med uteplats, ljust parkettgolv

Myterna om trygghetsboende

Det finns många åsikter och tankar om fördelarna med trygghetsboenden. En del har mycket att säga. Vi också. Och vi har märkt att vi ibland fastnat i samtalen när det kommer upp saker som förs fram som sanningar, men som inte alls är det. Så här tar vi möjligheten att göra upp med tre myter som vi stött på.

”Det ena trygghetsboendet är väl inte så annorlunda än det andra”

Nej, tyvärr. Så enkelt är det inte. Inte alls. Det finns såklart några enkla grundregler som måste hållas. Boende som är över 65 år, möjlighet till att äta gemensam måltid, värd på plats del av tid och så vidare.

Men i övrigt finns det mycket som kan skilja.

Det är till exempel upp till varje aktör som äger eller driver ett trygghetsboende att själva välja innehåll och nivå på den lokala personliga servicen.

Det finns de som väljer en miniminivå, med en aktivitetsvärd som finns där för att fixa fikaträff några förmiddagar i veckan.

Men det kan också vara en kommun som går så långt att man har vårdutbildad dygnet-runt-personal på plats. Som skapar ett ”Trygghetsboende PLUS”, som till och med kan fungera som ett alternativ till ett vård- och omsorgsboende. Där de boende inte lever i känslan av att bo på institution, utan fortfarande i ett eget, riktigt, hem. Ett Trygghetsboende PLUS – behovsprövat - där biståndshandläggaren hjälper de som mest behöver ett anpassat hem tillrätta. Så att inte heller plånboken bestämmer, utan behoven.

I detta senare fall är det viktigt att hemmet verkligen är fullt ut genomtänkt vad gäller tillgänglighet, bekvämlighet och stimulans. Det är här SilviaBo Komplett kan vara den bästa bostadslösningen. Innehållet i det förstnämnda är något helt annat - minsta möjliga, sannolikt.

Så, ett trygghetsboende är inte samma som ett annat. Och kvalitéerna i lägenhet, hus och gårdsmiljö skiljer sig avsevärt.

”Nytt behovsprövat Trygghetsboende innebär nya kostnader för kommunen”

Nej, inte alls. Tvärtom.

Inte om man vill skapa trygghetsboende med de allra viktigaste kvalitéerna för en boende med fysisk och/eller kognitiv svikt. Alltså, att man skapar ett trygghetsboende med kvalitéer som gör att personer kan bo där som annars hade behövt bo på ett vård- och omsorgsboende.

Första frågan som uppstår är då: Kan man göra det? Skapa trygghetsbostäder som kan användas som alternativ till vård- och omsorgsboende? Svaret är ja, delvis. Det finns förstås en del äldre som absolut måste ha den typ av vård och omsorg som bara ett vård- och omsorgsboende kan ge. Men det finns också många äldre som absolut skulle kunna bo i en ”vanlig” lägenhet – om bara lägenhet, hus och gårdsmiljö är fullt ut anpassad och det finns rätt typ av personal, i rätt mängd.

Då innebär i så fall att Trygghetsboendet inte utgör någon ny kostnad för kommunen – utan är en omfördelning av kostnader som annars ändå skulle uppkomma.

Och när man vet att varje plats på ett vård- och omsorgsboende 2015, enligt socialstyrelsen, i snitt kostade drygt 800 000 kronor per år (sannolikt mer nu), så inser man att det kan handla om en avsevärd besparing. Då förstår man att det finns förutsättning för att kunna få avsevärt fler platser, för mindre pengar i ”Trygghetsboende Plus”. Bara halva kostnaden, 400 000 kr per år och person skulle räcka till en hel del hemtjänst, hemsjukvård och annat stöd.

Så, för kommunen behöver det inte alls innebära nya kostnader att skapa trygghetsboenden. Det är sannolikt precis tvärtom.

”Bättre att privata aktörer bygger trygghetsboenden själv, utan kommunens inblandning”

Det vore naturligtvis väldigt bra för den kommunala ekonomin om någon annan förser kommunens äldre med trygghetsbostäder. Så att kommunen inte skulle behöva ta äldreboendekostnader genom blockförhyrning.

Men dels är det väldigt svårt att få till trygghetsbostäder på privata villkor. Ska man göra det riktigt bra, så kostar det lite för mycket. Vilket innebär att det blir väldigt höga hyror. Högre hyror än de flesta äldre vill eller kan betala. Därför ser man också att det främst är välgörenhetsinriktade stiftelser som i enstaka fall skapar sådan bostadsområden, eller ett fåtal allmännyttor.

Och dels är det inte sällan trygghetsbostäder som innehåller det basala, men inte så mycket mer (vilket i sig inte är dåligt alls). Ofta blir det ganska många opersonliga ettor eller små tvåor, i ett högt hus med gemensamhetslokal i bottenvåning - utan en inspirerade gårdsmiljö. Och i dessa bor framförallt äldre som huvudsakligen kan klara det mesta i vardagen själv.  

Ska det däremot bli nya trygghetsbostäder med riktig hemkänsla som innehåller förhöjd tillgänglighet i hela lägenheten, hela huset och på hela gården OCH som har en terapeutisk gårdsmiljö då behöver kommunen vara med. Enklast genom att blockförhyra lägenheterna av fastighetsägare som kan bygga ”Trygghetsbostäder Plus”. Och därefter tilldela dessa lägenheter efter behovsprövning, till de äldre i kommunen som behöver det mest.

Så, en trygghetsboendelösning för de som behöver det mest kräver en kommunal insats. Och en byggherre som kan bygga det som behövs. 


Drottning Siliva klipper band

Ett klokare boende

För ett fortsatt tryggt och fungerande liv.

Lågt pris? Blir inte det dumsnålt?

Inte hos oss. Det är därför vi heter BoKlok.